Sakta men säkert går dagarna. timme för timme, minut för minut håller jag tillbaka lusten att självskada.
Men min destruktiva sida är stark och det är mycket svårt att stå emot Speciellt under de dagar då allt tycks vara utom konroll. Mitt mående är utom kontroll. jag gråter, jag skriker, jag skrattar allt inom loppet av 2 minuter. det är jobbigt när allt bubblar precis under ytan. Redo att explodera i vilken sekund som hellst.
Jag blir frustrerad över att jag ej kan kontrollera min känslor. Jag blir frustrerad över att känslorna tar över mitt liv. Känslorna styr mig till handlingar jag ej vill utföra.. Hur kan jag få kontroll igen?
Jag vill inte explodera igen, men jag klarar inte av att förtrycka alla känslor hur länge som hellst.
just nu måste jag fokusera på att hålla mig själv i schack fokusera hårt och inte släppa fokus om så ens för två sekunder
2 kommentarer
Madelen
23 Jul 2011 19:18
Du är jätteduktig! Fortsätt så :)
trueefil
28 Jul 2011 17:02
Hejsan, hittade din blogg när jag sökte på "från självskador" på google...
Måste säga att det är en bra blogg och är stolt över dig. I "om mig" där du skrivit en massa så känner jag igen mig en del... Framför allt när du nämnde din nuvarande pojkvän hur det vände en hel del. Känns som mig... Jag har alltid velat prata med någon med samma problem som mig... jag tog mig ur det och rätt som det var så har jag haft en hel del olika återfall sen den 20 juni. Och att tänka på att jag faktiskt "lät" det hända är outhärdlig. Liksom vet egentligen inte vad man skall skriva. Började med en hel del panik ångest i sömnen. Bränna sig på cig, nålar, rakblad, knivar. (Obs, har varit under måttliga gränser) Har vid varje återfall varit livrädd för att de "lilla" återfallet skulle få mig inlåst på psyk. För har inga bra upplevelser av de tre gånger jag varit där. och sist för lite över ett år sedan? blev jag inlaggd på grund av panikångest i sömnen och utskriven med "du mår för dåligt vi kan inte hjälpa dig"... Dom bara lämmnade en med allt tills det gick till en gräns där jag sa ifrån "JAG VILL HA EN BUP KONTAKT SNARAST" Så fick jag det, hon jag har är bra och under tiden jag haft självskadan igen så har hon varit på semester. eller ah inte första gången för det var veckan innan hon åkte på semester. Jag längtar så tills hon kommer tillbaka. För hon stötta mig verkligen och förstår att jag inte vill bli inlaggd och att hon först ser så att jag har någon ifall det skulle krisa. Och att hon ser på mig att det inte är så illa så att jag verkligen behöver bli inlaggd, + att hon tror att allt bara skulle bli värre då jag har katt hemma och det stärker mig... usch vad fel det känns att jag skriver allt detta... men av ren desperation så måste jag skriva till någon som kanske vet hur det är. om inte annat som sysselsätter mig lite mer =) he he...
Sköt om dig och jag tror på dig till att sluta helt med självskadebeteendet!
Kommentera