Personer som drabbas av stroke och som samtidigt har en psykisk sjukdom får inte halskärlskirurgi i samma omfattning som övriga patienter. Psykiskt sjuka patienter har också ökad risk att avlida sex månader efter hjärninfarkt. De hämtar även i lägre utsträckning ut läkemedel som minskar risken för ytterligare sjukdomsepisoder.

Rapporten bygger på en registerbaserad studie av personer som för första gången har insjuknat i hjärninfarkt på grund av blodpropp (stroke) eller övergående blodbrist i hjärnan på grund av liten blodpropp (transitorisk ischemisk attack). Rapporten studerar även vårdåtgärden halskärlskirurgi utöver hälsoutfall i form av dödlighet.

Generellt visar studien att risken för att avlida inom sex månader efter stroke är uppemot dubbelt så hög för patienter med psykisk sjukdom som för övriga. Andelen som hämtat ut blodfettsänkande läkemedel är uppemot 20% lägre i gruppen med psykiska sjukdomar, och liknande skillnader syns i statistiken för blodtryckssänkande och blodförtunnande läkemedel.

- De skillnader i hälsoutfall som studien visar kan bero på att psykiskt sjuka patienter exempelvis har fler riskfaktorer eller att det tar längre tid för dem att komma under vård jämfört med övriga patienter, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Men att det finns en skillnad i tillgång till halskärlskirurgi mellan patientgrupperna är svårare att förstå.

Ett halskirurgiskt ingrepp förutsätter akut omhändertagande och bör skyndsamt utföras inom två veckor om förträngning av halspulsådern konstaterats. Utifrån denna utgångspunkt är det anmärkningsvärt att psykiskt sjuka inte erhöll denna vårdåtgärd i samma omfattning som övriga patienter.

- En möjlig orsak till skillnaden i utförd halskärlskirurgi mellan psykiskt sjuka patienter och övriga skulle dock kunna bero på att patienter med psykisk sjukdom har låg motivation och önskan att genomgå ingreppet, fortsätter Peter Salmi, eller att vissa medicinska skäl föreligger och utgör grund för att avstå ifrån ingreppet.

Socialstyrelsen konstaterar att personer med psykisk sjukdom har sämre förutsättningar att få en tillräckligt god vård. Myndigheten framhåller att det är hälso- och sjukvårdens ansvar att nå gruppen psykisk sjuka med somatisk sjuklighet. Särskilt tydligt blir detta ansvar då psykiskt sjuka kommer till vården för behandling av stroke eller annan somatisk sjukdom och inte får lika god vård som övriga patienter.

Studien är en del i en rapportserie som närmare undersöker vården för patienter med samtidig psykisk sjukdom utifrån de resultat som framkom i Socialstyrelsens nationella utvärdering av psykiatrin 2010. En rapport som studerar diabetesvården har tidigare publicerats i denna serie och ytterligare fyra rapporter kommer att publiceras under året. Dessa studerar cancer, hjärtinfarkt, förlossning och generell överdödlighet för patienter med samtidig psykisk sjukdom.



http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011maj/psykisktsjukafarsamrestrokevard