Ebba




Hej! Jag heter Ebba och är 17 år. Jag började självskada när jag var 11-12 då mina föräldrar flyttade isär. Det började med att jag rispade mig med saxar och nålar eller brände mig, men en natt i sjuan när min panikångest var som värst skar jag mig för första gången med rakhyvel. Först var jag nog mest nyfiken på om det skulle fungera, om det verkligen skulle dämpa ångesten. Sedan var jag fast. Overklighetskänslan som man ibland får med panikångest försvann direkt då jag kände smärtan. Jag har försökt sluta flera gånger, men det har aldrig funkat helt och jag har haft många återfall. Istället började jag tillexempel sniffa bensin. Mina föräldrar visste om att jag skar mig, men inte hur mycket och hur allvarligt. När dem äntligen fick reda på det skickade de mig till bup-akuten där jag fick olika mediciner och hjälp. Nu har jag nästan lyckats sluta, jag får fortfarande återfall ibland men blir med tiden bättre och bättre. Allt är tackvare bup och min familj som har hjälpt mig igenom allt. Det går att sluta självskada om man verkligen vill, och vågar söka hjälp av andra.
Bilderna togs någon gång då jag började.

Kommentarer
Postat av: anna

Hej, läste lite snabbt. Du berättar att du började skära dig när dina föräldrar gick isär. Det är en sak upp till dom. Kan förstå att det är jobbigt MEN jag har en kompis, var av båda föräldrarna är alkisar. Bott på 1 barnhem och bott hos 7 olika fosterfamiljer. Men inte började h*n skära sig. Detta är en mkt stark person som nu är 20 år och fått ordning på sitt liv och bor hos en jättebra familj. H*n har aldrig fått känna sig älskad av sina föräldrar och har nästan INGEN kontakt med dom.

Så jag förstår inte själva grejen?

2010-11-10 @ 21:18:16
Postat av: Sara

Svar till "anna"

Jag tycker det är synd att du är för feg för att skriva hur man kontaktar dig så mitt ända val är att låta publicera din kommentar och svara med en ny.



Din kommentar är så onöding!

Istället för att uppmuntra en seger försöker du dra ner en människa som haft de svårt och mått så dåligt.

De tycker jag är fruktansvärt!

Om du nu inte förstår dej på missbruk kanske du ska hålla dig i från bloggar som handlar om livet efter ett!



Du skriver om din vän som haft så svårt liv och ändå klarat sig utan att självskada. De du inte nämner är HUR denna klarade de! utan du säger istället att dom som råkar drabbas är dåliga!



Vem vet din vän kanske drack varje helg? tog droger? knullade runt för att känna sig älskad?



Din vän kanse inte änns blev sjuk?

Alla människor har olika gener och är där med olika rustade för motgångar. Vissa drabbas av depressioner av "små saker" andra blir inte deprimerade av nånting alls!



Sen vet du ingenting om hennes liv. De där med föräldrarna kan ju ha vart de som fick bägaren att rinna över!



Många människor kan ju faktiskt bli deprimerade utan anledning så de måste ju inte nödvändigt vis ligga nån hemsk katastrof bakom sjukdommen..



Så att din "starka" vän klarade sig utan att skära kan ju faktiskt bero på att hon aldrig mått så dåligt som man gör när man är sjuk!



och dessutom skulle jag åxo vilja påpeka att en skillsmässa i största grad på verkar hela familjen! De är inte föräldrarnas sak utan de är hela familjens!

Och jag förstår att man kan bli deprimerad av att drabbas av skjillsmässa. Depressioner är vanliga vid stora ändringar och livskriser. Och som jag hoppas att du vet är ångest väldingt vanligt vid depressioner och ångest sjukdommen leder ofta till självdesstruktiva beteenden för att försöka dämpa ångesten. De spelar ingen roll om de är Sex Knark eller självskador. De är lika illa oavsätt vilket missbruk de är och vad bakgrunden till missbruket är!



Så istället för att nedvärdera en föredetta självskadare kanske du kan uppmuntra och hjälpa dom att må bätttre i stället nästa gång?



( och Ebba om du läser va hon skrivit så ber jag så hemskt mycket om ursäkt att jag publicerade hennes medelande men tyckte att hon borde få svar och så hoppas jag att om nån mer får för sig att kommentera elakt läser detta medelandet först)

2010-11-12 @ 17:28:29
URL: http://saramodigh.blogg.se/
Postat av: Dima ♥

att bara få känna denna smärtan..

att bara få uppleva den..

är underbart..

svårt att sluta..

men det funkade till sist..

2010-11-13 @ 23:18:05
URL: http://diarybylollipop.blogg.se/
Postat av: Ninni

Fortsätt att kämpa på!

Starkt att du håller på att sluta även om det kommer återfall, men det är bara förståeligt. Du kommer nog att lyckas att sluta helt en vacker dag, det är jag säker på.

2010-11-13 @ 23:26:06
URL: http://ninjapuff.wordpress.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0